Sabina Ivenäs

Torsdag (Thursday), 09:00–09:30, H140

Affiliering (affiliation): Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, SWE

Abstract:

Är det inte roligt? Svårigheter med humor i samtida nordisk poesi


Humor är en utmanande poetisk egenskap i samtida svensk-dansk postmigrationspoesi. Syftet med min presentation är att göra en läsning som utmanar den grundläggande synen på humor som lättillgänglig och poesin som svår.

Poesi har förmågan att blanda humoristiska bilder med allvarliga teman. Detta skapar en intressant blandning av exempelvis ironi och uppriktighet som visar att humor är ett effektivt, men inte ett helt problemfritt verktyg i poesi. I Irony’s Edge. The Theory and Politics of Irony (1994) beskriver Linda Hutcheon problemet genom frågan: “Why should anyone want to use this strange mode of discourse where you say something you don’t actually mean and expect people to understand not only what you actually don’t mean and expect people to understand not only what you actually do mean but also your attitude toward it?” (s. 2) Citatet belyser ironins komplexitet och Hutcheons fråga kan med lätthet appliceras på exempelvis den danska poeten Eva Tind Kristensens intermediala poetiska verk eva+adolf (2011) där associationer till Hitler och andra världskriget fritt ironiseras och associeras med andra svåra ämnen såsom migration, kropp, sexualitet och relation till djur—som i vissa fall kan väcka känslor av absurdum hos läsaren.  Detta väcker frågor som: Hur arbetar humorn sig igenom svåra teman? Vilka effekter får den? Vad gör humorn i upplevelser som är traumatiserade? Och vad får man skämta om? Dessa frågor skulle kunna sammanfattas i ordpar som ironi/uppriktighet, humor/trauma och allvar, och poesi/humor—ordpar som både kan uppfattas som motsatser och komplettera varandra. Beroende på kontext och situation kan de även uppträda gränsöverskridande/gränslöst vilket skapar en intressant komplexitet i poesi.

Svåra teman som trauma och allvar är just nu aktuella i och med det förändrade världsläget och ett pågående krig i Europa. I detta har poesin en särskild uppgift, inte bara som tröst utan också för att förmedla talande bilder som gör det möjligt att förhålla sig till det som sker i omvärlden. Ett exempel är Ukrainas president Zelenskyj som i samband med Rysslands invasion av Ukraina vädjar om hjälp genom en liknelse med Iliaden där ett verkligt krig och trauma speglas i ett litterärt krig och ett av västerländsk litteraturs mest kända epos. Ett annat medialt exempel från Ukraina är bilder där soldater skrattar; något som har uppfattats som stötande i samband med kriget—vilket visar att allvar, trauman och humor kan upplevas svårförenliga. Tidigare forskning visar att poesi ofta läses som sociopolitik men likt Jagne-Soreau (2021) menar jag att det skulle vara gynnsamt att oftare läsa poesi utifrån humor då det kan ge oss nya insikter om såväl svåra erfarenheter som poesi.

I den här presentationen kommer jag därför att diskutera poesins olika förmågor att hantera svåra ämnen såsom krig, förlust, migration och kärlek genom humor. Med hjälp av teoretiska och metodologiska verktyg från Linda Hutchon och Sara Ahmed prövar jag med utgångspunkt i eva+adolf (2011) av Eva Tind Kristensen och Find Holger Danske (2006) av Maja Lee Langvad att läsa samtida poetiska verk för att finna gränslinjer mellan poesi och humor. 


Om (about):

Page Manager: iwcss.administratorssol.luse | 2022-06-16