Anders Mortensen

Affiliering (affiliation): Lunds universitet, SWE

Abstract:

Vidden av Gunnar Ekelöfs humor

Den första uppgiften för denna studie är att översiktligt kartlägga det rika registret av poetisk humor i Gunnar Ekelöfs verk. Hans upptagenhet med den litterära humorns genrer och kulturhistoriska sammanhang uppenbarar hur genuint lustdrivet hans poetiska skapande är. Men en undersökning av hur Ekelöf till synes målmedvetet vidgar sin repertoar av humorns praktiker under författarskapets gång väcker också frågor om vilka föreställningar om humorns estetiska och existentiella kraft detta mångsidiga avancemang speglar – kort sagt: vad betyder humorn i stort hos Gunnar Ekelöf? Några aspekter av hans humor har tidigare blivit föremål för akademiska studier, som hans tillämpningar av grotesk, pekoralpastisch, surrealismens l’humour noir och det han själv kallar ”en personligt fattad absurdism”, men i det långt vidare spektrum som hans poetiska humor omfattar pågår en intensiv trafik även mellan texttyper som parodi, satir, fabel, vits, gåta, i mångfalden av ordlekar och ironiska språkspel, genom förtjusningen i contes drolatiques och experiment ur avantgardets manual för oavsiktligt skapande, liksom i umgänget med följeslagare som Rabelais och Bellman.

Denna studie i Ekelöfs humor är tänkt att ingå dels i antologin Humor i Nordisk Poesi (red. Anders Mortensen och Daniel Möller) som väsentligen kommer att utgå från forskning presenterad på denna konferens, dels som en längre text i en kommande monografi med titeln Ekelöfs betydelse.

Om (about): 

Anders Mortensen är operativ chef för Centre for Scandinavian Studies, Lunds universitet, och bedriver forskning och undervisning i litteraturvetenskap vid samma lärosäte sedan 1980-talet. Om Gunnar Ekelöf har han tidigare publicerat bl.a. Tradition och originalitet hos Gunnar Ekelöf (2000) och tillsammans med Anders Olsson utgivit Gunnar Ekelöfs Samlade dikter I–II (2015); om Ekelöfs humor handlar särskilt ”Konversationer om humorns betydelse” (med Daniel Möller: https://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22437) och ”Den fakiriske Ekelöf” (Fakirenstudier 2022)