Astrid Regnell

Lördag (Saturday), 11:50–12:20, H135b

Affiliering (affiliation): Linnéuniversitetet

Abstract

“Ta sig igenom skogen eller dröja sig kvar i mörkret under trädkronorna?”

I äventyr iscensatta i en skog kan själva skogen vara betydelsefull och skildras som en plats där man får syn på saker man inte ser annars. Eller som en plats där man går igenom något. En bokskog med ljusa stammar. En vresigare barrskog. Skogens utseende påverkar vad det betyder som händer därinne. På 1880-talet, i Strindbergs samhällsinriktade period, fungerar skogen som en gräns mellan fattigare och rikare samhällsskikt, som i novellen ”En barnsaga” i Fagervik and Skamsund. Den fattiga pojken tar sig från Skamsund igenom den mörka skogen för att bli varse hur det välmående Fagervik bli synligt när det glesnar mellan trädstammarna och han ser havet glimma. Skogen som gräns pekar på gränsen mellan olika samhällsklasser. Men ändå är visst inte allt riktigt frid och fröjd när pojken i berättelsen lär känna Fagervik, dit han längtat. Gränsen kanske inte är så absolut. 

När Strindberg beskriver natur och skog signalerar naturskildringen ofta något om berättarjagets känslor genom protagonistens fantasi och inre bilder. Ibland används skogen för att illustrera en idé, till exempel om skogen som en plats för transformation och förändrade sinnestillstånd – där mörkret i skogen ges särskild betydelse. Det framstår då som en plats för avskildhet där man kan dröja sig kvar för att ”se stjärnor på ljusa dagen”. I Strindbergs Sagor blir skogen en plats för farofyllda äventyr, men där det gäller att ”ta sig igenom skogen”. Kanske det att dröja sig kvar och ”ta sig igenom” symboliserar något liknande – men är olika sätt att tackla och beskriva – oftast en inre – oro.

Den här symbolismen som visar mer av människans inre är naturligt nog oftare förekommande i Strindbergs senare religiöst och symbolistiskt präglade författarskap där gränsen mellan fantasi och verklighet inte är glasklar. Samtidigt är skogsskildringarna i den realistiska perioden inte heller entydiga. Jag kommer diskutera vilka teman symboliken i skogsskildringarna aktualiserar och hur de behandlas. Avsikten är att litteraturhistoriskt beskriva skillnader och likheter mellan Strindbergs ”perioder” genom studiet av symboliska betydelser i skogsskildringarna.

Om (about): 

Astrid Regnell disputerade 2009 vid Lunds universitet med avhandlingen Att se stjärnor på ljusa dagen. Försoning och förvandling i August Strindbergs En blå bok – om förvandlingstänkande och alkemistiska tankemönster i En blå bok. Hon är lektor på Linnéuniversitetet sedan 2010 och har framför allt undervisat men också fortsatt Strindbergstudierna. På senare tid har hon undersökt hur Strindberg använder och beskriver inre bilder i berättelserna i En blå bok – inre bilder som också griper in i berättelsens verklighet och skapar en spänning mellan yttre och inre verklighet.

Undervisning

På lärarutbildningen undervisar Astrid blivande svensklärare i litteraturhistoria. Studenterna tränar kreativt skrivande i samband med litteraturstudierna. De skriver

dels gestaltande, dels utredande i och om de historiska genrerna, och lär sig därmed genrerna, förutom genom litteraturstudier, även genom träning. Tanken är att integrera läsande och skrivande i litteraturhistorieundervisningen. Astrid har skrivit om denna undervisningsform där studenternas synpunkter på huruvida de upplevde skrivandet mer eller mindre kreativt beroende på om de skrev berättande eller analyserande diskuterades.

Astrid undervisar också på tematiska litteraturkurser såsom Litteratur och psykologi, Litteratur och existentiella frågor, Fornnordisk litteratur och har även haft barn- och ungdomslitteraturkurser och kursen Läsa och skriva lyrik som kombinerar litteraturvetenskap och kreativt skrivande.

Forskning

Astrid håller på med ett projekt om hur inre bilder fungerar i den kreativa processen, en studie som handlar om skrivstrategier. Den utgår från hur tillvaron för protagonisten i Strindbergs En blå bok förändras som ett resultat av de inre bildernas inverkan. Undersökningen ska besvara frågan hur man kan laborera med inre bilder i berättande med särskild tonvikt på inre bilder som överskrider gränserna mellan yttre och inre verklighet. Studien är också inriktad på hur man lär sig genom skapande verksamhet, så kallade estetiska lärprocesser – och jag undersöker vilken sorts kunskap de alstrar och i vilken mån den fungerar understödjande i lärprocesser.